Surpittens Mello del 1

Återigen är det dags för en skock talangbefriade nykomlingar, några chokladbollar, något vårtsvin kryddat med ett par spritindränkta fossiler att entra Karlstads scen för att bjuda tittarna på del 1 av 4 i årets jippo som alla hatar, ingen tittar på, men många på ett mirakulöst sätt känner till.
Att röstningen sedan toppar 6,5 miljon röster bevisar bara att folk tittar.

 

Och återigen är det dags för er eminenta värd i Mello-jungeln (ja, i år tänker jag säga Mello så många gånger jag kan, mest för att hylla den fjantiga, svenska folkhemskulturen där man välkomnar att Prinsessan Viktoria kallas Vickan, McDonalds blir Donken och Melodifestivalen får bära namnet Mello) att leda er in i Mellot's underbara värld, mansplaina varje framförande, reta sig på varenda koreografi och förnedra samtliga artister.
Vi förspiller ingen tid utan går rakt på sak, steg för steg, låt för låt.

 

Innan ens startfältet hunnit sätta sig på sina barstolar i Green Room våldsfylls scenen med något som påminner om ett amerikanskt fotbollslag med alldeles för få Y-kromosomer. Tjejerna dansar och rör sig som tjejer, de mer håriga, kortklippta tjejerna dansar som tjejer... nej nu blir jag förvirrad... har alltid trott att amerikansk fotboll var rätt manligt...

En sak är säkert, fortsätter unga killtjejkillar att vara så här så kommer vi definitivt att få bukt med jordens överbefolkning inom kort.
Att en norrländsk igelkott med dålig motorik och talfel springer runt bland dem och försöker begå falsettsång gör inte saken bättre.

 

Nåja, till låtarna...

 

1. Sigrid Bernson - Patrick Swayze

Sigrid, du är säkert jätteduktig på att dansa, men jag ska försöka förklara hur musik funkar. När bakgrundsmusiken spelar i en viss tonart, säg G, så är det oftast en mycket bra idé att hålla sin sångton inom denna. Tonerna G, B och D är då prioriterade, med variationer såklart. F# är inte riktigt lämpligt och låter inte bra, det kallas att det låter falskt eller "surt". Andra "toner" i likhet med dem du bjöd på i kväll har inte ens några namn i den västerländska tonskalan och låter sällan bra ihop med ett modernt komp.
Låten ska ju handla om hur glad man ska vara och dansa som Patrick Swayze. Du vet att Patrick dog i cancer och hade svåra smärtor och mycket komplikationer de sista 10 åren av sitt liv? Jag tror inte han dansade så mycket på sistone.

Nåja, det finns många artister som lyckas genom att de är snygga. Tyvärr så blir det fail där också. Uppriktigt sagt, jag förstår att Samir tutar i dig att du är snygg, mest för att du ska ligga med slemmet (förlåt, Samir), men att lura i dig att du kan sjunga är ju bara elakt! Fy på dig Samir!

 

2. John Lundvik - My Turn

Nu blir jag riktigt jävla förbannad! Vet inte riktigt hur jag ska hantera det här och det känns inte alls bra.
Det känns åt helvete jävla fel, men jag har inte ett jävla skit att anmärka på här!
Kunde inte snubben sjunga falskt nånstans? Eller ha ful frilla? Eller vad som fucking helst?!
Nej, fanskapet ska kliva upp på scenen snyggt klädd och groomad, framföra en riktigt bra låt, sjunga fullständigt felfritt, till bra och avskalad koreografi!
Jag blir så trött! ;)

 

3. Renaida - All The Feels

Chokladboll nummer två uppfyller därmed SVT's kvot av färglada kulturinslag i ett TV-program. Att hon har med sig Anticimex på scen har en förklaring i att hon låter som något slags groda och har säkerligen en del skadedjur i dreadsen.
Ska du sjunga på förortsengelska måste du nog vara mer gangsta än så. Att mysa med sin mamma i Lidingö är inte så jävla "ghetto".

 

4. Edward Blom - Livet På En Pinne

Nu fortsätter den totala avsaknaden av Y-kromosomer. Edward-galten entrar scenen, omgiven av ett helt smörgåsbord av... mat... och dryck... Man kan säkert hitta ett direkt matematiskt samband mellan Edwards tondövhet och mängden fettceller i kroppen, på samma sätt som hans IQ och BMI ligger rätt lika.

Man ska göra det man är bra på, det här är faktiskt en tävling. Precis som jag uppmanade Sigrid att bara dansa, inte sjunga, vill jag uppmana Edward att äta. Han har i alla fall vunnit första priset för Sveriges Gulaste Tänder!

 

 

 

 

 

5. Kikki Danielsson - Osby Tennessee

Nu osar det hästskit, från Osby. På scenen ser vi något som ser ut som en uppblött sockerkaka indränkt i Jack Daniels, som någon slängt en fransig paljettponcho på. Jag kan inte identifiera om det är en gammal kvinna, en man med ovanligt mycket manboobs, en degklump eller Svampbob Fyrkant på heroin.
Ja, vi vet att du har tagit dig till Tennessee Kikki men med tanke på hur bra det gått för dig de senaste 20 åren borde du kanske stannat kvar i Osby. Fast doften av majsdrycker lockade väl för mycket. Man blir lika berörd av din "resa" genom livet som slakten i Aleppo, d.v.s. inte alls.
Vem var det som tyckte att Kikki skulle vara med förresten? Var det Christer?
Vi har pratat om det här Christer. "Den lilla archeologen"-setet du fick av mig i julklapp, där man kan skrapa av gamla fossiler av stenar ska inte användas till att få fram artister till Mellot!

 

6. Kamferdrops - Solen Lever Kvar Hos Dig

Grattis Heidi Musum! Du är den första norskan jag inte tycker är attraktiv. Särskilt inte om du inte förstår att man inte bör ta uttrycket "Be a unicorn" för seriöst. Är det ett horn i pannan? Sekunderna innan var det musen Gosig från IKEA som någon förvirrad stylist kletade fast i din panna med dubbelhäftande tejp.
En massa rök, plyschträd och celldelning försiggår, där fröken Kamferdrops förökar sig, som om inte en redan var för mycket. Hon vinner i alla fall kvällens pris om "Showens svagaste röst" och får oss alla att tacka de högre makterna för uppfinnandet av pitch correction.
Skutta iväg nu till ditt sagoland i väst, skaffa jobb som dagisfröken i Tromsö och kom inte tillbaks.

 

7. Benjamin Ingrosso - Dance You Off

 
Hallå, kan nån ta bort dvärgen med analkramp som sprungit upp på scenen? Han verkar ha rymt från något slags institution eftersom han fortfarande har en tvångströja/jacka på sig som någon glömt att knyta åt ordentligt.

Ännu mer fjantigt blir det när Frodo-light på 1.50 med platåskor förseöker vara sexig. Det lyckas ungefär lika bra som Ranelids solbränna eller Edward Bloms bantningskur. Att använda gamla Motown-samplingar är inte samma sak som att skapa musik som liknar Michael Jacksons låtar lille vän (med betoning på lille).
Andra året i rad vinner dock lilla Benji priset som Bästa Smilfink, med ett leende som sitter kvar sedan han senast smygspanade på storasystern i duschen.

 

 

 

Jag måste även ge en känga till den "stylist" som "stylade" David Lindgren.
En BRUN ullkostym och en prickig halsduk innanför.
Säg efter mig: "Halsduk har man utanpå en kavaj. Man har inte halsduk innanför en kavaj när kavajen är knäppt. Man kan ha halsduk om kavajen är uppknäppt.". Lär dig stylistjävel! Du måste väl förstå att en snuskonnässör från Nederkalix inte kan sådant!

 

Nästa veckas plågsamma sångförsök kommer då.

Hej då! Dra åt helvete!

 

This is Tellus calling.... Good night for now....