Skjut mig, någon!
Jag orkar inte med mig själv just nu. En mer hypead, tankspridd och snurrig människa får man leta efter.
Först och främst är det vårstädning som gäller på Knutsgatan.
Det börjar se fint ut efter flera månader av egenorsakad svinstiemisär.
Och mitt i städningen, fixandet och tankspridheten, vad händer då?
Det är ju inte så att jag ska betala en viktig räkning, försöker logga in på internetbanken och har självklart glömt pin-koden?
En normal människa skulle kanske gå till botten med detta och kolla koden i sin KODDATABAS. Men nääää, det är ju lite för smart. Man kör såklart på YOLO metoden och testar.... och en gång till.... och NU måste det ju vara rätt! Ooops!
Oj, spärrat inloggningskort var det här ja, någon som vill ha?
Sedan kan ju andra roliga saker hända vid städningen. Det händer ju att man hittar ett mystiskt VISA-kort i pappershögen. Man kommer ihåg att man nyligen fått kortet ersatt med ett nytt som självklart ligger säkert i plånboken. Man klipper självklart kortet i 4,625 x e27 bitar som man bör göra och slänger det. Bara för att dagen efter, på banken, inför en rätt söt banktjej upptäcka att man klippt ihjäl det GILTIGA kortet!
Denna story slutar inte här, oh nej. Jag är ju den sortens människa som är motsatsen till "samlare". När jag väl storstädar bör man hålla sig undan så man inte helt plötsligt hittar sig själv i "brännbart"-containern på återbruket, dumpad av mig, av bara farten.
Nej. Skit åker ut, och mycket mer än skit åker ut. Ibland åker saker ut bara för att jag inte minns vilken funktion de har. Ibland åker de ut ändå.
Ungefär som den lilla trådlösa minidongel som intet ont anandes låg bredvid min dator. En dongel som tillhörde min gamla, trasiga mus, som jag slängde av just denna orsak, att den var trasig.
Jodå, nu var det ju bara så att denna lilla dongel inte alls hörde ihop med den musen. Den hörde tydligen ihop med mitt lilla, fullt fungerande media-tangentbord, som utan sin partner (som ligger någonstans mellan en thepåse och en tonfiskburk i en soppåse i Miljöboden) inte är så fungerande längre. Faktiskt inte alls.
Så man får bita i det sura äpplet, vänta 3-4 arbetsdagar på ett nytt inloggningskort och ett nytt VISA-kort. Och i morgon blir det att leta efter nytt tangentbord.
Jag blir så trött.....
This is Tellus calling.... Good night for now....