Teflon Tom
Det finns några saker som jag fortfarande, efter snart 44 år av existens har svårt att förlika mig med.
Jag har fortfarande svårt att ta när människor ifrågasätter mitt intellekt bara för att jag inte delar deras åsikter.
Jag har fortfarande svårt att ta när man förutsätter att jag inte är kapabel till saker på grund av mina förmodade fysiska begränsningar, särskilt när man inte vet någonting om dem.
Jag har fortfarande svårt att ta när en vacker kvinna kastrerar mig verbalt genom att förminska min manlighet uteslutande felaktigt baserat på min funktionsnedsättning.
Jag har fortfarande svårt att ta när jag får blicken av medlidande från någon som inte vet någonting om mig som person.
Som sagt. Vattnet rinner av snabbt. Men jag märker att ärren börjar bli många nu, så pass många att känseln börjar försvinna. Frågan är vad som händer när känseln är helt borta.
Blir jag blott en ärrad hög av dött kött?
This is Tellus calling.... Good night for now....