Alphadial

Jag blir så trött på människor som ser sig själva som ständiga offer. Inte bara enskilda individer men även hela folkgrupper.

Slötittar på klippet där Kartellen "kämpar mot rasism" på Grammisgalan och kan inte annat än skratta. Det ska ju vara så synd om människorna i förorten.

Booo-fucking-hoo! Men här ska ni få lite reality-check.

Varje människa styr över sitt eget liv i Sverige. Man har alla möjligheter i världen att göra vad man vill, jobba med vad man vill och bo var man vill. Ingen utesluts i vårt samhälle och bara man anstränger sig lite så får man allt man vill ha!

Som referens kan jag ta mig själv som exempel. Jag kom till Sverige som 11-åring, hoppade över årskurs 6 och började direkt i 7an. Och tro mig. Jag hade mycket dåliga förutsättningar för att bli accepterad och lyckas i livet. Jag menar, en rullstolssittande, fet (100+), jätteblyg invandrare med mjäll, fett, långt hår och glasögon är inte direkt popularitetsgestalten på högstadiet.

Och vet ni vad? Jag har aldrig varit mobbad!

Varför? För att jag ville kämpa!

Jag talade närapå flytande svenska efter 6 månader, jag tappade vikt (för att själv må bättre), jag började spela keyboards i skolbandet och jag började tvätta håret oftare, och med mjällschampoo! De andra eleverna såg aldrig en patetisk ankunge, de såg en person som hela tiden växte och utvecklades!

Efter några år var jag en av få 20-åringar som hade fast jobb. Jag stannade på företaget i 6 år för att få arbetslivserfarenhet, trots att jag var rejält underbetald, understimulerad och vantrivdes de sista 2 åren.

Under tiden startade jag upp små firmor som jag drev efter jobbet.

Tills den dagen kom då jag kunde säga upp mig och ge mig in i egenföretagandets osäkra värld.

Tyvärr var lågkonjunkturen synkad med mina bedrifter, så utan kunder och pengar levde jag på 8192:- i månaden i 2 års tid (med en hyra på 5700:-), men fortsatte kämpa!

Nu har jag en stadig ekonomi, egen firma och är på väg att starta upp ett aktiebolag! Jag talar om lite ansträngning för att göra sitt liv bättre!

Så till alla förortssnyftare säger jag så här:

Arbetslös?

Skaffa jobb! Ja, vilket jobb som helst! Vänta inte på chefsjobbet, det kommer du aldrig att få! Även om du får torka skit för skitpengar så kan jag lova dig: nästa jobb blir bättre, och jobbet efter det ännu bättre!

Ensamstående mamma?

Jaha? Det finns inte dagis/fritids? Se punken ovan och SKAFFA JOBB! Och sluta för fan att kläcka ur dig 14 ungar när du inte har råd att försörja 1! P-piller/kondom är billigt! Och du, du är inte bara mamma. Du är en kvinna, en vuxen människa med egna intressen och behov. Glöm aldrig det! Bejaka dig själv!

Invandrare?

Ja, vad är problemet? Att du har sett hemska saker i ditt hemland är ingen ursäkt, det har många svenskar också, som hjälpt kanske just ditt land genom insatser i Bosnien, Afganistan, Irak mm.

Och de flesta lever normala liv nu. Så skärp dig, du är i Sverige nu! Språket? Har du svårt att hitta till närmaste SFI lokal så konsultera (fråga) en granne eller vän. Det svenska språket innehåller c:a 80 000 ord (jämfört med engelskans 800 000). Man gör sig fullt förstådd på ett arbete om man behärskar 4-5000 ord. Så svårt är det inte! En 13-åring fixar det!

Påstådd kriminell?

En kul grej med Kartellens låt var att de beklagar sig för att de blir kallade kriminella. Jo, men en "kartell" är ju en OLAGLIG affärsöverenskommelse, ert bandnamn betyder kriminell affärsöverenskommelse, fattar ni hinten?

Ett tips till andra människor som inte vill bli betraktade som kriminella: Sluta umgås med dem som är det! Sluta gå runt med "kola" på dig! Sluta mucka med myndigheter! Sluta råna, stjäla och misshandla! Sluta bete er som kriminella! Enkelt!

Sjuk?

Ok, där kan jag inte säga något om jobb om du inte kan arbeta. Däremot kan jag säga att du ska rycka upp dig efter de förutsättningar du har. Sitt för fan inte hemma och tyck synd om dig själv! Ut med dig och gör nåt! Vad som helst! Kan du träna, så träna. Kan du sjunga, så sjung. Kan du läsa, så läs!

Vet ni vem Stephen Hawking är? I rest my case.

Det jag vill säga är att alla kan om man bara är beredd på att kämpa lite. Jag känner personligen många människor.

Jag har många deltidsarbetslösa vänner som tar alla jobbtimmar de får! All kraft till er!

Jag känner flera ensamstående mammor som gör ett fantastiskt mamma-jobb samtidigt som de arbetar och har egna fritidsintressen! All heder till er!

Jag har flera invandrarvänner som från ingenting byggt upp ett framgångsrikt arbetsliv, som egenföretagare, som delägare, som anställda med grym yrkesstolthet! All beundran till er!

Jag har flera vänner som tagit sig ur kriminalitet och drogmissbruk och lever idag normala liv trots skuggan av sitt förflutna! All styrka till er!

Jag har ett flertal vänner som trots svåra sjukdomar lever sina liv mer aktivt och innehållsrikt än många fullt friska! All respekt till er!

Så ni som klagar på att ni inte har samma möjligheter som andra för att ni kommer från förorten, tänk på den feta 11-åringen ovan och skärp er!

This is Tellus calling.... Good night for now....